The independent resource on global security

Om kärnvapen och försöken att stoppa deras spridning

Om kärnvapen och försöken att stoppa deras spridning
Publisher: SIPRI
March, 1995

Sedan Warszawapakten upplöstes och världen inte längre delas upp i två maktblock är fokuseringen på kärnvapen i massmedierna inte så stor. Någon terrorbalans mellan de bådastormakterna existerar inte längre, och faran för ett globalt kärnvapenkrig anses ha försvunnit, eftersom kapprustningen tycks ha bromsats. Den allmänna uppfattningen tycks t o m vara att kärnvapen inte längre är ett problem.

Fortfarande är dock kärnvapen i allra högsta grad ett hot motfred och säkerhet. Världens kärnvapenarsenaler har i och för sig minskat, till följd av nedrustningsfördrag och ensidiga nedskärningar, men enligt de siffror som finns att tillgå har USA idag lika många kärnvapen som 1959 och Ryssland lika många somSovjetunionen hade 1977. Den samlade sprängstyrkan är inte lika stor (dagens kärnvapen har större träffsäkerhet och är på så sätt effektiva utan att laddningarna behöver vara i megaton-storlek),1 men den är ändå tillräcklig för att utplåna stora delar av jordens befolkning. Det finns fortfarande kärnvapen i arsenalerna som har laddningar som är så kraftiga att de skulle kunna utlösa mer energi än alla konventionella vapen tillsammans gjorde under hela andra världskriget.

Kärnvapenhotet ser i dag något annorlunda ut än då två stormaktsblock stod emot varandra. Det finns risk för att stater, eller grupper av stater, på olika håll i världen söker utveckla eller på annat sätt få tillgång till kärnvapen eller andra massförstörelsevapen, i tron att sådana vapen skulle öka deras politiska inflytande och därigenom den egna säkerheten, framför allt gentemot grannstater. En annan påtaglig fara är de stora mängder klyvbart material som finns till följd av bl a nedmontering avkärnvapen. Klyvbart material kan tänkas spridas till länder som har en strävan att skaffa sig kärnvapen men som ännu inte kunnat göra det.

Nu skapas nya regionala strukturer för gemensam säkerhet: inom NATO, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE, f d ESK), Västeuropeiska unionen (VEU) och i ett antal utomeuropeiska organisationer. Dessa säkerhetsarrangemang är tänkta attersätta det kalla krigets bilaterala maktbalans och avskräckningspolitik, och i de sammanhangen debatteras även kärnvapnens framtida roll.

 

1. Tumregel: om ett kärnvapen blir dubbelt så träffsäkert kan laddningsstyrkan minskas till en åttondel utan att effektiviteten minskar.

Contents

Icke-spridningsfördraget
Andra fördrag och avtal om begränsning, nedskärning eller avskaffande av kärnvapen
Kärnvapenstater
Tröskelstater
Stater som är parter i Icke-spridningsfördraget men ändå misstänks ha otillåten nukleär verksamhet
Kärnvapenfria zoner
Säkerhetsgarantier
Kärnvapenprov
Klyvbart material—en säkerhetsrisk
Exportkontroll
Förbud mot användning av kärnvapen

ABOUT THE AUTHOR(S)/EDITORS